Uppdatering
Oj, vad länge sedan det var vi skrev något på vår blogg. Här kommer en snabb uppdatering.
Rawa Island
För tre veckor sedan var vi på en malaysisk ö som heter Rawa Island - en fantastiskt vacker ö, där vi inte kunde göra något annat än sola, bada, läsa och snorkla. Sanden var kritvit och len, vattnet turkost och när man snorklade var det som om man simmade i ett akvarium. Ett litet paradis.
I närheten ligger ön Tenga, där man spelade in Expedition Robinson under ett par säsonger. Till Rawa kom de utröstade för att vila upp sig och vänta på att tävlingen skulle ta slut. Svt hade lämnat spår efter sig i form av mappar med Svt-loggan på. På ön fanns också en blind massör och han berättade om de fester som varit när Robinson-Robban och de andra intagit ön. Då var det nog inte lika lugnt och skönt som när vi var där.
Hungry Ghost Month
Nej, se det spökar, nej se det spökar det var väl roligt, hurra!
Det spökar i den kinesiska kulturen, och detta har pågått i flera tusen år. Konfucius sade redan på sin tid att "man skall respektera spöken och gudar, men hålla sig på avstånd från dem".
De "hungriga spökenas månad" har precis avslutats här i Singapore, och det tackar de flesta Taoister och Buddhister för. Som ni hör av namnet är detta ingen månad man ser fram emot, varken som invånare eller som näringsidkare. Detta är dessutom etter värre då det kinesiska året i år har två "sjunde-månader" ("Hungry Ghost festival"), vilket givetvis förstärker det spöklika. Detta är tiden då grindarna till helvetet öppnas och de döda vandrar omkring bland människorna. De levande människorna måste då försöka behaga spökena och det gör man genom att offra mat, brinnande papper och dylikt som dessa väsen sedan kan använda i de dödas rike. Av förståeliga skäl görs inga kapitalvaruinköp under denna tid, men flyttar inte, byter inte bil eller tvättmaskin och bröllop är som ni förstår helt otänkbart. Även badstränder och turistområden undviks av kineserna.
För europeer i Singapore är det givetvis bra då exempelvis möbelbutiker har rea och det är väldigt gott om plats bland hyllorna, men för möbelhandlaren är detta givetvis ingen höjdare. Från mitt fönster kunde jag se en stor majbrasa där det brändes papper och annat, och det känns ju förstås lite märkligt. Min gode vän (svensk) som också jobbar här hade häromdagen problem med sin personal. Plötsligt stod 5 personer och försökte trösta en av de anställda. Som ansvarig gick han givetvis fram och undrade vad som hänt, och befarade en hjärtinfarkt eller liknande. Det visade sig dock bara att en av de anställda hade sett ett spöke eller något andligt väsen, och blev givetvis så chockad. De andra anställda verkade inte se något konstigt i situationen, utan tröstade ordentligt. Som svensk baxnar man, och jag berättade det för mina medarbetar på banken. Nordborna fnissade lite grann och himlade med ögonen, medan kineserna tittade storögt, undrade vart fabriken låg, och berättade sedan att två av de lokala bankerna längre upp på gatan hade haft liknande händelser. Då började jag himla med ögonen och sedan tänkte vi inte mer på det. Två dagar senare kom en av bankdamerna i andra delen av lokalen fram till mig (observera att jag aldrig pratat med henne tidigare) och undrade om det var sant att min kompis sett ett spöke, och i sådana fall om jag visste vilken färg det var på det. Jag lovade att återkomma med denna information?
/johan
Rawa Island
För tre veckor sedan var vi på en malaysisk ö som heter Rawa Island - en fantastiskt vacker ö, där vi inte kunde göra något annat än sola, bada, läsa och snorkla. Sanden var kritvit och len, vattnet turkost och när man snorklade var det som om man simmade i ett akvarium. Ett litet paradis.
I närheten ligger ön Tenga, där man spelade in Expedition Robinson under ett par säsonger. Till Rawa kom de utröstade för att vila upp sig och vänta på att tävlingen skulle ta slut. Svt hade lämnat spår efter sig i form av mappar med Svt-loggan på. På ön fanns också en blind massör och han berättade om de fester som varit när Robinson-Robban och de andra intagit ön. Då var det nog inte lika lugnt och skönt som när vi var där.
Hungry Ghost Month
Nej, se det spökar, nej se det spökar det var väl roligt, hurra!
Det spökar i den kinesiska kulturen, och detta har pågått i flera tusen år. Konfucius sade redan på sin tid att "man skall respektera spöken och gudar, men hålla sig på avstånd från dem".
De "hungriga spökenas månad" har precis avslutats här i Singapore, och det tackar de flesta Taoister och Buddhister för. Som ni hör av namnet är detta ingen månad man ser fram emot, varken som invånare eller som näringsidkare. Detta är dessutom etter värre då det kinesiska året i år har två "sjunde-månader" ("Hungry Ghost festival"), vilket givetvis förstärker det spöklika. Detta är tiden då grindarna till helvetet öppnas och de döda vandrar omkring bland människorna. De levande människorna måste då försöka behaga spökena och det gör man genom att offra mat, brinnande papper och dylikt som dessa väsen sedan kan använda i de dödas rike. Av förståeliga skäl görs inga kapitalvaruinköp under denna tid, men flyttar inte, byter inte bil eller tvättmaskin och bröllop är som ni förstår helt otänkbart. Även badstränder och turistområden undviks av kineserna.
För europeer i Singapore är det givetvis bra då exempelvis möbelbutiker har rea och det är väldigt gott om plats bland hyllorna, men för möbelhandlaren är detta givetvis ingen höjdare. Från mitt fönster kunde jag se en stor majbrasa där det brändes papper och annat, och det känns ju förstås lite märkligt. Min gode vän (svensk) som också jobbar här hade häromdagen problem med sin personal. Plötsligt stod 5 personer och försökte trösta en av de anställda. Som ansvarig gick han givetvis fram och undrade vad som hänt, och befarade en hjärtinfarkt eller liknande. Det visade sig dock bara att en av de anställda hade sett ett spöke eller något andligt väsen, och blev givetvis så chockad. De andra anställda verkade inte se något konstigt i situationen, utan tröstade ordentligt. Som svensk baxnar man, och jag berättade det för mina medarbetar på banken. Nordborna fnissade lite grann och himlade med ögonen, medan kineserna tittade storögt, undrade vart fabriken låg, och berättade sedan att två av de lokala bankerna längre upp på gatan hade haft liknande händelser. Då började jag himla med ögonen och sedan tänkte vi inte mer på det. Två dagar senare kom en av bankdamerna i andra delen av lokalen fram till mig (observera att jag aldrig pratat med henne tidigare) och undrade om det var sant att min kompis sett ett spöke, och i sådana fall om jag visste vilken färg det var på det. Jag lovade att återkomma med denna information?
/johan
Kommentarer
Postat av: Dave
Oj,oj,oj. Hur härligt ser inte det ut!
Dessutom Stieg Larsson i handen. Kan det bli bättre?
Förstår att uppdatera bloggen inte hamnar som prio ett med sådana
utflyktsmål.
Postat av: Junitjej
Vackra bilder!
Trackback