Sing4U

När det är lunchdags (och ibland även middagsdags) så tar sig den singaporianska befolkningen och för den delen även många västerlänningar till s.k Hawker-centres, som är ett "mattorg". Där kan man välja på allehanda lokala maträtter, men de senaste åren har ett och annat inslag av pasta och fiskpinnar med pommes frites också smugit sig in i gastronomin. Gemensamt för dessa inrättningar är att de skall vara utomhus, ofta med ett enkelt plåttak som skyddar mot regn. De är också som regel inte försedda med luftkonditionering, utan några ynkliga fläktar får försöka ta bort den fuktiga singaporianska luften som blandas med värme från stekt ris och kokande nudlar. På senare år har det dykt upp luftkonditionerade varianter, s.k Food-centres, och dessa är ofta belägna i källaren på shopping-gallerior. Gemensamt för de nya är att de är mer hygieniska och med något högre priser på mat och dryck, något som utlänningar dras till, men som singaporianer ofta avfärdar för att maten är alldeles för dyr. För vissa rätter kan priset vara det dubbla, 30 kronor istället för 15 kronor.

Om vi tar ett par steg tillbaka i tiden så kom dessa Hawkers till i och med den snabba urbaniseringen under 50- och 60-talen, och anledningen var att få bukt med problemen med ohygieniskt tillagning och olicensierade näringsidkare. Katter och hundar strök omkring, och det var nog ingen höjdare att käka en kyckling som legat framme i 34-gradig fuktig värme som dessutom en rabieskatt knaprat på? Numera skall hygienen inte vara något problem även om det ser suspekt ut från en västerlännings ögon. De singaporianska myndigheterna har i vanlig ordning mycket god kontroll på saker och ting, och jag kan tänka mig att man helt enkelt inte vågar chansa att låta bli att göra rent efter dagens slut, och vid jämna mellanrum så stänger man helt enkelt hela centret och sanerar med diverse olika medel.  



För oss som jobbar är dessa matställen en väldigt bra lösning att kunna välja mellan diverse olika rätter, till ett pris som motsvarar en fjärdedel av en svensk lunch. Undviker man den äckligaste inälvsmaten, de slemmigaste nudlarna och det starkare indiska och kinesiska "skräpet" så fungerar det helt ok. Bäst är den malaysiska maten med en del kokta grönsaker, ris, fisk, kyckling och lamm. Det som saknas är färska grönsaker men det kan man ta igen via de många juice-pressarna som pressar allt från söta frukter som mango och melon till grönsaker som morot, rödbetor eller selleri. Då och då får man dock se till att smita från lokalbefolkningen och trycka i sig en pasta eller fet hamburgare och skölja ned med Coca-Cola.

/ Johan

Det ska tydligen finnas en del ormar här i Singapore. För mig, som har näst intill ormfobi, känns det lite osäkert. Men hittills har vi inte sett några ormar, förutom på Singapore Zoo, vilket känns jätteskönt. Några kompisar till oss har däremot haft orm inne i området där de bor och förra året när barnen letade påskägg så hade en orm lagt sig vid det ena ägget. Jag hade dött!

När jag var på Bintan i Indonesien tillsammans med Helen för några veckor sedan så passade vi på att ta en Mangroove-tur. Och då minsann fick jag se inte mindre än 4 ormar, dock på behagligt avstånd uppe i träden. Dessutom såg vi en ca 1,5 m stor varan som simmade i vattnet men den lyckades vi tyvärr inte ta något bra kort på. Det enda man ser är den långa svansen.





   

Även om jag hade hjärtat i halsgropen några gånger så måste jag erkänna att det var en fascinerande tur och jag hade nog blivit lite besviken om vi inte hade sett några farliga djur. Kanske börjar min ormfobi botas.

/anna

Så har vi nu tagit oss till den f.d. Brittiska kronkolonin Hong Kong som sedan 1997 tillhör Kina även om det är en autonom stat som väldigt stor bestämmanderätt. Detta är en fantastisk stad på många sätt, häpnadsväckande skyline, atmosfär som om den vore en blandning av New York, London och Paris fast fylld av kineser, och en stor skara västerlänningar. De extremt kuperade läget och de många bilarna mellan höghusen gör dock att luften är allt annat än ren, och många av årets dagar är sikten extremt dålig och avgasdimman ligger som en ridå för utsikten. När vi var där hade vi emellertid tur, och när vi besökte dess väkända turistmål the Peak så kunde vi inte ha valt ett bättre väder. 28 grader, torr luft och förträfflig utsikt, närmast hänförande. Man når toppen genom att åka en bergbana från 1888, som närmast går lodrätt upp för berget. En upplevelse! Just utsikten blir man inte mätt på I Hong Kong, och därför valde vi krogar efter att få som bäst utsikt bade over Hong Kong-ön och åt det kinesiska fastlandet.



Den kinesiska sidan "Kowloon" är ganska rörig, med mycket marknader och extremt dåligt renoverade hus och neonljus under kvällar och nätter. Fördelen är som sagt dess utsikt mot den mer attraktiva Hong Kong-ön och dess metropolitana framtoning. Där besökte vi fina hotell, barer och restauranger. Den läckraste restaurangen hette "Aqua Romana" och från denna extremdesignade restaurang kunde en ljusshow avnjutas kl. 20.00, något staden erbjuder varje kväll. Vi måste dock påpeka att även om utsikten var precis så bra som vi hoppats så var ljusshowen närmast patetisk och det kändes som om de inte förnyat sig sedan 80-talets neonfeber. Kul att ha sett men inte mycket mer. God mat och vin har ju hellre aldrig gjort en kväll sämre.



På torsdagen gjorde vi en dagsutflykt till den gamla portugisiska kolonin Macao, en dryg timmes båtresa från Hong Kong. Vi hade väl inte riktigt vädret med oss, men det var ändå tillräckligt bra för att strosa omkring i den gamla stadskärnan och dess typiska sydeuropeiska bebyggelse.



Staden får anses en aning överskattad och sliten, men det som den är som mest känd för är inte sina pittoreska medelhavsgränder utan sina många kasinon. Macao är Asiens Las Vegas, och asiater i allmänhet och kineser I synnerhet verkar vara födda av speldjävulen själv, och drömmen om att en gång bli ekonomiskt oberoende gör att många kineser och Hong Kong-bor glatt tar båten over och spelar ut sina slantar. Många av kasinona är djuptragiska med sina rostiga skyltar och lilagröna heltäckningsmattor, men det finns dock ett kasino som lockar sedan augusti 2007. Kasinot heter The Venetian och är i amerikansk ägo. Kasinot är inte bara världens största utan byggnaden med sina 3000 hotellrum, 975 000 kvadratmeter yta, 3 400 spelmaskiner och mer än 800 spelbord är även värdens näst största byggnad. Endast Boeings flygplansfabrik i Washington är större.



När man häpnats av spelrummet och ett genomgående "världsmästerskap i smaklöshet" tar man en barocktrappa upp till våning två där man kommer till Venedig. Jo ni läste rätt, man har här byggt upp gator, fasader och andra kända delar av Venedig som exempelvis Marcusplatsen, visserligen i en sjaskig dekor, och en plastig himmel, men man har gjort det ambitiöst och piazzan har fina kaféer. Det första man möts av är det kända klocktornet (Il Campanilo) och givetvis stöter man på uppklädda gondoljärer I de många kanalerna man byggt både innanför och utanför byggnaden.



Om inte det skulle räcka så finns all tänkbar shopping från Gucci till Zara, och vissa turister kan säkert gå där I flera dagar utan att tröttna. Vi tröttnade efter dryga två timmar. Roligt att se, men det dröjer sannolikt lång tid innan vi kommer tillbaka. Måste saga att originalet är bättre.

Väl tillbaka i Hong Kong besökte vi vänner vi lärt känna i Singapore, en klar fördel om man skall hitta rätt i Hong Kongs SoHo-stadsdel med mycket krogar och fantastiska barer. Vissa backar är så branta att man bara måste stanna till och släcka törsten någonstans. Lite shopping blev det också men då shoppingen är tillräckligt bra i Singapore så ägnade vi oss inte särskilt mycket åt den aktiviteten, utan besökte istället förorten Stanley, som ligger på öns mindre befolkade men ack så vackra del. Vi fick tips om att ta en lokalbuss (dubbeldäckare), och I denna färdades vi på fantastiska serpentinvägar och genom vägar som snarare påminde om Monacos eleganta landskap och vackra klippiga vikar med böjande grönska. Världsklass! Vi fick höra att det inte var direkt gratis att bo i detta område, och boendekostnaderna ligger runt det dubbla mot Singapore och Singapore är ungefär dubbelt så dyrt som Stockholm.



Tre nätter är lagom i Hong Kong, kortare tid är inget alternativ om man även vill se Macao, och längre tid är inget vi är särskilt sugna på då luften är undermålig och staden är ganska stressig. Vi är emellertid positivt överraskade och återvänder gärna när det finns läge.

/johan o anna

Har varit i Bangkok några dagar tillsammans med Helen. Vi bodde på ett bra och nyöppnat hotell i Sukhumvit, som heter Le Fenix. Bra pris (450 kr/natt för ett dubbelrum) och perfekt läge på 33/33 Sukhumvit Soi 11, nära SPA-anläggningar, barer, restauranger och Skytrain-station. Att åka skytrain är verkligen himmelriket jämfört med taxi i Bangkok. Tyvärr måste man ju ta taxi då och då, men det är å andra sidan bättre än tuk tuk.



Jag har ju varit i Bangkok tidigare men att besöka Grand Palace, smaragd Buddhan (Wat Phra Kaeo), liggande Buddhan (Wat Pho), Tepmple of dawn (Wat Arun) etc är ju förstås ett måste när man är i Bangkok och det var ju första gången Helen var där.




 

Vi hann med en hel del shopping runt Siam Square och jag var på en fantastiskt skön massage och ansiktsbehandling under två timmar för ynka 200 kr. Stället heter Baan Dalah och ligger på 2 Sukhumvit Soi 8. Rekomenderas varmt.

Den första kvällen åt vi en god och prisvärd middag på Cabbages&Condoms på 10 Sukhumvit Soi 12. Restaurangen grundades av Mechai Viravaidya för att kunna ge finansiellt stöd till välgörenhetsorganisationen PDA (Population and Community Development Association). Intäkterna från restaurangen går bl a till information om säker sex. Namnet Cabbages&Condoms kommer av att grundaren tyckte att det skulle vara lika lätt att få tag på kondomer som att köpa kål. Istället för en bit choklad efter maten får man en kondom och kondomer och p-piller har även använts för att dekorera restaurangen.


Vi var även på en av Bangkok's hippaste barer, Bed Supper Club, ett stenkast från vårt hotell, som delvis är designad av Philippe Starck.
2-3 dagar i Bangkok är helt tillräckligt. Sen får den dåliga luften och all trafik och alla påflugna försäljare mig att vilja därifrån (samt att var man än går hör svenskar). Men den goda maten, den billiga shoppingen och de mycket prisvärda SPA-behandlingarna gör nog att jag åker dit igen.

/anna