Sing4U

Man kanske ibland kan få uppfattningen av att vi alltid har bra väder här i Singapore. Ja, att det är varmt stämmer så klart med en temperatur som alltid ligger runt 30 grader (kan krypa ner mot 25 grader på natten), men det innebär ju inte nödvändigtvis solsken. Regn har vi stundom väldigt gott om och när det regnar här i Singapore, då regnar det rejält.

I början av mars, så anordnade HSBC Bank en golftävling, då världens allra bästa kvinnliga golfspelare deltog. Vi ville givetvis dit och heja på Annika Sörenstam. Lördag hade vi bestämt, men då tornade molnen upp sig på förmiddagen så vi bestämde oss för att se söndagens tävling, och avgörandet, i stället. Med facit i hand hade lördagens lilla regn inte varit någonting i jämförelse med det regnoväder vi fick uppleva ute på golfbanan under söndagen.

Glada i hågen åkte vi ut till Tanah Merah Golfbana tillsammans med Camilla och Anders. Solen sken och det såg ut att kunna bli en skön dag. Kroppen noga insmord med solkräm, solglasögonen på, men som alltid här i Singapore, ett litet paraply nerpackat "in case of...". Vi hann betala inträdet och insåg att vi kommit precis lagom till att Annika skulle slå ut. Vi skyndade oss i väg mot green på hål 1 och såg samtidigt de svarta molnen komma från ingenstans. De hann slå två slag och precis komma till green, dit vi också precis hann gå, innan himlen öppnade sig och regnet vräkte ner. Det regnade så mycket så tävlingen fick avbrytas innan Annika hade puttat på första hålet. Vårt lilla paraply täckte oss inte mycket när vi skyndade oss tillbaka till glofklubben för att ta skydd. Väl där var vi dyngsura och det kändes som om vi hade små sjöar av vatten i våra gympadojjor. Camilla och jag hittade en handtork inne på damtoaletten där vi turades om att stå för att bli någorlunda torra.

Nu kom vi till dilemmat att skulle regnet upphöra inom överskådlig tid så att tävlingen skulle kunna spelas klart eller skulle det regna hela dagen och det alltså var bättre för oss att åka hem. Vi beslutade oss för att stanna och 1,5 timme senare så sken solen igen och det var varmare än någonsin. Nu hade ju dock all solkräm regnat bort...Vi njöt av solskenet och stämningen.

Golfen var bra, dock låg Annika Sörenstam lite för långt bakom ledaren för att det skulle vara rimligt att hon skulle ta igen försprånget. Hon slutade till slut tvåa. Fast det tog ett tag innan tävlingen kunde avgöras och avslutningen såg vi hemma på TV. När de spelat halva banan så öppnade sig himlen på nytt, regnet vräkte ner, vi blev på nytt dyblöta och tävlingen avbröts igen. Nu kändes det inte längre som ett litet roligt äventyr som vi sedan skulle skratta åt. Nu var det inte längre mysigt att klaffsa runt i blöta leriga gympadojor och ha kläderna smetade in på kroppen och mascaran rinnande längs kinderna. Nu började vi också huttra lite. Himlen såg också väldigt mörk ut. Det fick vara nog. Vi ville åka hem.

Fler hade kommit på samma tanke så taxikön var enorm. Det fick bli shuttlebuss, t-bana och därefter taxi innan vi till slut var hemma. Då längtade Anna för första gången i Singapore efter ett varmt bad. Tji fick hon när vattnet inte blev varmt och badskummet vägrade att skumma sig. Efter att ha suttit och huttrat fick det till slut bli en varm dusch (hur det nu kunde finnas varmvatten i den och inte i badkaret).

Därefter regnade det konstant i en vecka, men lagom till våra besök tittade solen fram igen.

Så fick vi äntligen lite besök. Tre bleka killar med sikte på att se Singapores uteliv och sedan dra till Thailand för att skaffa sig en snygg bränna och "vila upp sig" kom på besök i början av mars.



Singapore Zoo ratades och Orkidéträdgården likaså. I stället blev det drink upp på 70:e våningen på New Asia Bar, med fantastisk utsikt över Singapore, följt av öl i Boat Quay. Dag två visade sig Singapore från sin bästa sida med fantastiskt solsken (det hade regnat i flera veckor innan och prognosen var dyster för killarnas besök, men det visade sig bli kanonväder) så det blev en dag ute på Sentosa med poolbad på Café del Mar. Härligt!

På kvällen blev det middag på Robertson Quay följt av drinkar i det galna Clarke Quay (så var alla "kajer" besökta). Den gravida värdinnan sa tack och bock vid halv ett-tiden, men då drog grabbarna vidare till China One och därefter Zouk till tidiga morgontimman.

Dag tre bjöd på den obligatoriska turen i China Town, med besök på STYLE:NORDIC, lunch på Maxwell Foodcourt och ett besök på myndigheten för stadsplanering (låter kanske inte så häftigt, men vänta ni bara tills ni själva varit där). På kvällen ordnade Young Professionals BBQ ute på East Coast, så vi åkte dit och grillade goa korvar och såg ut över havet och alla fartyg. Även denna kvällen lämnade den gravida värdinnan gänget som drog vidare till Iguana för att dricka deras goda Margaritas och därefter göra ett återbesök på China One.

Men Singapore Sling på Raffles då? Jorå, det hanns med sista dagen efter lite fönstershopping på Orchard Road. På måndagen drog killarna till Thailand och vi återgick till vår normala dygnsrytm igen. Grabbarna tittade sen förbi en dag på väg tillbaka till Sverige och då var de solbrända och utvilade efter en vecka i Thailand.

Tusen tack för besöket. Det var superroligt att ha er här . Och tack så mycket för godis, tidningar och de fantastiska böckerna som vi inte kan slita oss från utan bläddrar i varje kväll.

/Anna o Johan

Nu var det allt ett bra tag sedan som vi skrev något på vår blogg, men så är det kanske när man kommer in i vardagslivet och inte tycker att saker och ting är lika spännande som i början.

Sen vi sist uppdaterade vår blogg har vi hunnit ha besök av Anders, Johan och Calle samt veckan därpå av Per, Eva-Lena och Isabel. Besöken har givetvis inneburit många restaurangbesök och rundturer i Singapore. Vi har även hunnit med en resa till Bintan Island i Indonesien under påskhelgen och nu senast var vi fem dagar i Tokyo.

Jag har i och med graviditeten och kommande mandarinkurs trappat ner på jobbandet och försöker avsluta pågående projekt. På torsdag, i samband med Singapore Fashion Fesitval, kommer STYLE:NORDIC annordna en modevisning med svenska märken som t ex Filippa K, Rodebjer, Burfitt, Nudie Jeans och Odd Molly. Modevisningen görs av studenter från en designskola i Singapore som heter LASALLE College of the Arts och stöds av bl a Svenska ambassaden. Ska bli spännande att se resultatet. Om tre veckor kommer jag sitta och rabbla kinesiska glosor på heltid och då blir det inte så mycket tid över för jobb.

Magen börjar växa sig allt större och jag är nu i v. 22. Försöker hålla igång lite med gravidyoga, promenader och simning. Planerad födsel är den 10 augusti, men vi får väl se hur det blir med det. Här i Singapore tillåts man inte gå över tiden två veckor, så det lär ju bli ett augustibarn i alla fall.

Johan jobbar på, men har fått vara lite ledig i mars då vi haft besök och rest, men nu blir det full fart fram till sommaren, då det nog blir lite lugnare. Semestern sparas dock till hösten eftersom han inte får någon pappaledighet utan måste ta semester för att va hemma.

Ska lägga ut lite text och bilder från den senaste tiden inom kort.

/Anna

Här i Singapore är allt bra med oss. Vi har haft en hel del regn, men förhoppningsvis kommer det vackra vädret tillbaka snart.

Har inte uppdaterat bloggen på ett tag, men vi ska göra det inom kort. Har fullt upp med besök från Sverige. Anders, Johan och Calle har varit här i fyra dagar (de är nu i Thailand) och idag kommer Johans föräldrar och lillasyster. Påsken kommer firas på Bintan i Indonesien tillsammans med dem och när de åker hem drar vi fem dagar till Tokyo.

Magen växer och till veckan har halva tiden gått och vi ska på nytt ultraljud. Spännande!

Vi återkommer!

/Anna o Johan

Gott nytt kinsiskt nyår.

Nu väntar två helgdagara och vi ska ta och åka till Malacca i Malaysia och vara kulturella. Men kommer något vara öppet??? Tur att det finns pool på hotellet och möjlighet att få SPA-behandlingar.

Uppdatering kommer efter helgen.

Gong Xi Fa Cai

/anna o johan

Igår var det Thaipusam - en hinduisk högtid till ära av Lord Murugan (också känd som Lord Subrahmanya). Han representerar dygd, ungdom och makt och är ondskans förgörare. Det finns många olika historier om varför man firar Thaipusam. En av de mest populära berättar om dagen då den mäktiga gudinnan Parvathi ger sin son Murugan ett spjut för att bekämpa tre demoner och deras armé som plågade världen.

Högtiden firas inte av alla hinduer och det är en av anledningarna till att Thaipusam inte är en helgdag i Singapore (dock i Malaysia). De största religionerna har två publika helgdagar var, men hinduerna har bara Deepavali, eftersom man inte kommit överens om vilken av de andra högtiderna som ska få denna status. Thaipusam firas av rättstrogna tamiler och av någon anledning firas det som allra mest i Singapore och Malaysia. Thaipusam infaller när det är fullmåne under den tamilska månaden thai (runt månadsskiftet januari/februari).

De hängivna förbereder firandet med att rena sig. Detta gör man genom att be och fasta. Fasta i detta fall innebär inte nödvändigtvis att man inte äter något. Fastandet, som sker upp till 48 dagar, ska ses som ett sätt att rena själen och komma in i ett meditativt tillstånd och kan göras på många olika sätt, t ex inte ha någon fysisk kontakt, kontrollera sina känslor, inte se på TV eller annan underhållning, sova på golvet och förstås dricka och äta måttligt. Ett annat sätt att rena själen är att raka sitt huvud, vilket många gör på själva Thaipusam.

Stora karnevalsliknande parader går från temple till temple under hela dagen. I Singapore går deltagarna en 4 km lång procession som i år började vid Sri Srinivasa Perumal Temple på Serangoon Road och avslutades vid Chettiar Tempel på River Valley Road. För att få delta i processionen måste man registrera sig och betala mellan 10-120 SGD beroende på vilken kavadi (börda) man ska bära. Anledningen att man deltar i processionen är för att man vill visa tacksamhet eller för att man avlagt ett löfte. Många som deltar har blivit botade från sjukdomar och vill på detta sätt säga tack.

Deltagarna bär på så kallade kavadis (bördor). Den enklaste formen är en kanna med mjölk som man bär på huvudet, men det är också vanligt att pierca sig genom att sticka metallpinnar genom tungan, läpparna eller kinderna eller sätta fast krokar på kroppen som sedan belastas med t ex klockor eller limefrukter. Vissa fäster t.o.m. vagnar i krokarna på ryggen, som de sedan drar efter sig genom hela processionen.







Det mest spektakulära kallas vel kavadi och innebär att en person bär ett upp till 2 m högt altare som är dekorerat med påfågelfjädrar, blommor och bilder på hinduiska gudar. Dessa kan väga över 40 kg och sätts fast med upp till 100 metallstavar som piercas på bröst och rygg.







Det är också vanligt att gå i spiksandaler eller gå på glödande kol. Kvinnor och barn får bara pierca sig i ansiktet och bär därför mest på mjölkkannor eller små altare på träpålar. Anledningen till att man piercar sig är för att man ska träna sin koncentration och bli medveten om sina tankar och handlingar.

Märkligt nog verkar de inte känna någon smärta, de blöder inte heller och piercingen lämnar inga ärr. Många experter har under årens lopp studerat denna tradition och spekulerar vilt om hur detta kan komma sig, men ännu är det ingen som har något svar på mysteriet. Hinduerna själva tror att de klarar av smärtorna genom hängivelse och djup tro samt noggranna andliga förberedelser och reningsritualer. Ont ser det i alla fall ut att göra.

Detta är nog den märkligaste högtiden vi varit med om hittills i Singapore men med tanke på alla religioner och traditioner som ryms på detta lilla lands yta så kommer vi säkert få vara med om fler spektakulära händelser.

/anna

Knappt har julen dansats ut här i Singapore förrän vaktmästarna i vår byggnad (och de flesta andra byggnader) slängt ut julgranen och börjat dekorera för det kinesiska nyåret (den viktigaste kinesiska högtiden) som stundar här med start på nyårsafton, vilket är kvällen den 6 februari. Snart skall alltså den gyllene grisen dansas ut, och råttan gör entré för att stanna i ett år.




Det kinesiska nyåret infaller alltid någon gång mellan 21:a januari och 19:e februari vilket närmare bestämt är på den första nymånen efter det att solen lämnat Stenbockens tecken och kommit in Vattumannens. Den kinesiska månkalendern baseras på en invecklad tideräkning som grundades för ca 4500 år sedan. Tolv olika slags djur är knutna till kalendern; råtta, oxe, tiger, hare, drake, orm, häst, bock, apa, tupp, hund och gris. Det finns också fem symboliska element som är relaterade till kalendern: trä, eld, jord, metall och vatten. Varje år är en kombination av ett av de tolv djuren och ett av de fem elementen. Därför har varje år namn efter ett av de tolv djuren.

Man förbereder sig inför festen genom att köpa nya kläder, och en vecka före nyåret påbörjar man en storstädning till köksgudinnans ära och hela huset dekoreras med blommor och alla skulder betalas av (nåja, det är väl tänkt så i alla fall). Högtiden börjar med privata firanden och slutar med stor fest. Efter nyårsmaten, som består av fisk, räkor, ris, grönsaker och nudlar, brukar man vänta under levande ljus med harmoni och tålamod tills klockan blir 24 och nyåret börjar. Detta kallas för "Shou-sui" som betyder att se nyåret stjälas bort. Noterbart är att de inte får använda kniv på nyårsafton då detta ger otur. Man stycker därför maten kvällen innan. Vi har erbjudit oss att komma och stycka maten, ungefär som man ställer upp på att vara tomte, men det mottogs utan entusiasm?

Festen börjar traditionellt med fyrverkerier och smällare, vilket anses kunna skrämma bort de onda andarna. Under de två veckorna som festen pågår, dekoreras städer och byar med färgglada lyktor och blommor, guldpengar och färggranna fanor pryds med nyårshälsningar. Något vi märker varje gång vi går till hissen i byggnaden. Första dagen på det nya året brukar barn få röda kuvert "Ya-sui ch'ien" som innehåller pengar, lyckoordspråk och en kvist av en vintergrön växt. Barnen tackar genom vackra ord skrivna på rött papper. Det är viktigt att de första tankarna på det nya året är goda tankar. Det skapar förutsättningar för att vara en god människa under resten av året. Än får vi dock ge oss till tåls en knapp månad till, men förberedandet har inletts.

/johan o anna (båda födda som "Fire Dragon" enligt kineserna)

När det är lunchdags (och ibland även middagsdags) så tar sig den singaporianska befolkningen och för den delen även många västerlänningar till s.k Hawker-centres, som är ett "mattorg". Där kan man välja på allehanda lokala maträtter, men de senaste åren har ett och annat inslag av pasta och fiskpinnar med pommes frites också smugit sig in i gastronomin. Gemensamt för dessa inrättningar är att de skall vara utomhus, ofta med ett enkelt plåttak som skyddar mot regn. De är också som regel inte försedda med luftkonditionering, utan några ynkliga fläktar får försöka ta bort den fuktiga singaporianska luften som blandas med värme från stekt ris och kokande nudlar. På senare år har det dykt upp luftkonditionerade varianter, s.k Food-centres, och dessa är ofta belägna i källaren på shopping-gallerior. Gemensamt för de nya är att de är mer hygieniska och med något högre priser på mat och dryck, något som utlänningar dras till, men som singaporianer ofta avfärdar för att maten är alldeles för dyr. För vissa rätter kan priset vara det dubbla, 30 kronor istället för 15 kronor.

Om vi tar ett par steg tillbaka i tiden så kom dessa Hawkers till i och med den snabba urbaniseringen under 50- och 60-talen, och anledningen var att få bukt med problemen med ohygieniskt tillagning och olicensierade näringsidkare. Katter och hundar strök omkring, och det var nog ingen höjdare att käka en kyckling som legat framme i 34-gradig fuktig värme som dessutom en rabieskatt knaprat på? Numera skall hygienen inte vara något problem även om det ser suspekt ut från en västerlännings ögon. De singaporianska myndigheterna har i vanlig ordning mycket god kontroll på saker och ting, och jag kan tänka mig att man helt enkelt inte vågar chansa att låta bli att göra rent efter dagens slut, och vid jämna mellanrum så stänger man helt enkelt hela centret och sanerar med diverse olika medel.  



För oss som jobbar är dessa matställen en väldigt bra lösning att kunna välja mellan diverse olika rätter, till ett pris som motsvarar en fjärdedel av en svensk lunch. Undviker man den äckligaste inälvsmaten, de slemmigaste nudlarna och det starkare indiska och kinesiska "skräpet" så fungerar det helt ok. Bäst är den malaysiska maten med en del kokta grönsaker, ris, fisk, kyckling och lamm. Det som saknas är färska grönsaker men det kan man ta igen via de många juice-pressarna som pressar allt från söta frukter som mango och melon till grönsaker som morot, rödbetor eller selleri. Då och då får man dock se till att smita från lokalbefolkningen och trycka i sig en pasta eller fet hamburgare och skölja ned med Coca-Cola.

/ Johan

För två veckor sedan hade vi Helena och Tomas på besök och förra veckan var Ulf Mörk här. Jätteroligt att se er och hoppas att ni är nöjda med vistelsen.

Hmm...ska vi köpa något krimskrams eller inte....?


Ulf framför Singapores landmärke the Merlion på Sentosa.

Det är bra med besök för då får vi chans att turista i vår egen stad. Tack vare Helena och Tomas fick Anna äntligen se orchidéträdgården.


Och tack vare Ulf fick vi båda åka linbana till Sentosa och se delar av Sentosa som vi inte sett tidigare.


Vi har även fått tillfälle att prova några nya restauranger och äta brunch på PS café. Givetvis besöktes även Long Bar på Raffles Hotell för en obligatorisk Singapore Sling och jordnötter.


Chinatown, Arab Street, Little India och Orchard Road besöktes också, men de områdena kräver lite längre beskrivningar. Ska försöka publicera en liten turistguide inom kort...Näst på tur i besökslistan är Helen Hagos som kommer nästa vecka. Fram till dess har Hotel Carendi stängt.

/anna

Idag har det regnat så gott som hela dagen så det blev ingen beach volley. Kanske lika bra det eftersom jag ändå har ont i ryggen. Johan är på Bintan i Indonesien och spelar golf med Henrik. Hoppas att de klarade sig från regnet.

Fick ett infall och gick på bio klockan halv ett. Vad ska man annars göra när det regnar? Vi har en biograf 100 m från oss och det kostar bara lite drygt 40 kr att gå på bio här. Fanns inte så många filmer att välja på så det fick bli The Nanny Diaries med Scarlett Johansson. Det var jag och en massa tjejer mellan 10-15 år. Kanske ingen höjdarfilm, men fick dra lite på smilbanden under en och en halv timme en regnig lördag.

Jag går inte så ofta på bio här som jag skulle kunna. Främsta orsaken är att de inte visar den typ av film som jag själv gillar. Mest visas asiatiska filmer med dåligt och överagerande skådespeleri eller så visas Hollywood-filmer. Oftast är det skräckfilmer, filmer om ailens eller andra konstiga varelser, natrukatastrofer, framtidsfilmer eller tecknade filmer som visas, dvs alla kategorier som jag avskyr. Som tur är kommer någon lättsmällt och smålarvig kärlekskomedi som jag kan se och en och annan thriller som är ok. Dessutom finns ju Alliance Francaise som har en filmklubb som visar fransk film en gång i veckan. Nu pågår en fransk filmfestival och imorgon ska vi gå och se filmen som bygger på en av mina favoritböcker, Tillsammans är man mindre ensam av Anna Gavalda. Ska bli intressant och se om de lyckats eller om boken, som vanligt, är bättre än filmen.

Här i Singapore så förvånas man också över åldersgränserna och varningstexterna på filmerna. Här kommer några exempel:

Mr Woodcock komedi med Bob Thornto - barntillåten men föräldrarna bör kolla upp innehållet i filmen innan, "Some sexual references"
Jindabyn med Judie Foster - 16 år, "Some nudity"
Death at a Funeral -  16 år, "Coarse language & Sexual humour"
I now pronounce you Chuck and Larry - 18 år, "Some homosexula content"  (Gäller att passa sig!!!)

Vissa filmer har till och med 21 års gräns. Undrar vad de handlar om???

/anna

Här i Singapore kan man verkligen inte vara säker på vad det ska vara för väder under dagen. Ena minuten kan det vara strålande sol och inte ett moln på himlen för att sedan övergå till ösregn och åska. Idag har det dock regnat mest hela dagen. Var dock uppehåll ett tag och såg ut att spricka upp, men då tog regnet ny fart. Hann precis innanför dörren innan himlen öppnade sig. Johan stackarn, har inte hunnit ta sig hem från jobbet än. Han kommer att var dyblöt. Inget paraply i världen kan stoppa detta skyfall. Går knappt att se ut genom fönstret. Men det är ingen idé att deppa för här kan man vara säker på att efter regn kommer solsken. Kanske blir det några timmar vid poolen imorgon...även om det inte ser så ut nu.



/anna

Den här helgen påminner lite om helgen för två veckor sedan. I lördags var det jättevarmt och vi åkte till Sentosa för att njuta av solen. Anna spelade beachvolley så svetten lackade och Johan låg under ett parasoll och sippade på limejucie. Det är jätteroligt att spela volleyboll så det kommer bli många turer till Sentosa de lördagar då vädret tillåter.






På kvällen arrangerade Young Professionals kräftskiva på China One, ett uteställe i Clarke Quay. Många bekanta ansikten men även några som vi inte träffat tidigare. Kräftorna var jättegoda. Stämningen var på topp. Även om vi tyckte att det var jätteroligt så känner vi att det här nog är något vi bara gör det första halvåret. Det blir lite Mallorca-stämning över det hela och vi har ju inte flyttat hit för att bara umgås med svenskar. Fast så här i början har det varit otroligt bra för att få ett kontaktnät och lära känna några som man kan umgås med. Och kräftorna säger man inte gärna nej till.


Har ägnat dagen åt ett snabbt IKEA-besök, lampjakt på en gata där det finns fler lampbutiker än i hela Stockholm, men där vi ändå inte fann vad vi sökte, en eftermiddagslur samt en Beck-film. Imorgon är det dags för en ny arbetsvecka.

/anna och johan

Nu har Johan åkt till Sverige på jobb en dryg vecka så jag är gräsänka. Helgen fylldes därför med en rad aktiviteter. Det började redan i fredags med sminkkurs på Make Up Store. De har tre butiker här i Singapore En kille från Sverige var här för att lansera höst/vinterkollektionen och bl a ordnade de sminkkurs. Det var jätteroligt och givetvis kom jag hem med en del nya produkter. Gillar Make Up Store starkt och är glad över att de finns här i Singapore. På kvällen hade Young Professionals after work. Många bekanta ansikten men även några nya. Välkommen speciellt till Camilla och Anders som precis flyttat hit.

Efter att ha blivit inspirerad av Jensa så var jag i lördags och spelade beachvolleyboll på Sentosa. Så jäkla skoj. Varför har jag inte gjort det tidigare! Det är bara att gå till ett ställe som heter KM8 och så får man vara med och spela, oavsett hur bra/dålig man är. De är där från kl.13 tills det blir mörkt. Man spelar lite, solar lite, badar i poolen och bränner sig om fötterna. Funderar på att spela i gympadojjor nästa gång. Hade med mig en dansk kompis som heter Berit och vi var väl där i tre timmar ungefär. Har fortfarande träningsvärk, men det var jätteskoj så det blir nog många lördagar på Sentosa. Jensa, vi kanske möts i en turnering i framtiden...; )

I lördags kväll var det kräftskiva. Mycket kräftor, en hel del snaps och massor av svenskar.

Vi som tillhörde det yngre gardet drog sedan vidare till ett disco som hette Attica och dansade till långt in på småtimmana.

Avslutade sedan helgen med att umgås med ett nytt gäng som jag inte träffat tidigare, som består av svenskar, amerikaner, engelskmän och australiensare. Har kommit i kontakt med dem genom en av de svenska tjejerna. Vi var på Champagnebrunch på Hyatt Hotel. Maten var fantastisk och champagnen likaså. Inget gratisnöje, men väldigt trevligt. Åt hummer, musslor, sushi, gåslever, massor med ost, grillat lamm...för att inte tala om desserterna. Fick inte i mig något mer på hela dagen utan ägnade kvällen åt att ligga och jäsa i soffan och läsa en bok.

Efter en fantastisk helg är jag nu redo för en ny arbetsvecka.

/anna

Det har varit en kraftig jordbävning på Sumatra, Indonesien som kändes ända hit till Singapore. Jag låg på golvet pga min onda rygg och kände att det skakade lite. Men trodde att jag var lite snurrig eftersom jag var sjukt hungrig. Johan stod vid spisen och kände ingenting och sa att jag nog skulle må bättre om jag fick i mig lite mat. Det var alltså ett jordskalv, men ingen fara på taket...vi kände det ju knappt.

/anna o johan

Efter en massa påtryckningar kommer så till slut bilder från vår lägenhet.

Vi bor alltså i ett condominium, "condo", dvs ett lägenhetsområde med vissa faciliteter, som t ex vakt, pool, gym, barbeque-uteplats, som är den typ av boende som de flesta expats bor i. Vårt condo heter Mill Point och består av två st 19-våningars hus (fast de första 5 våningsplanen är bara garageplatser) med drygt 100 lägenheter totalt. De flesta lägenheterna är små, vilket innebär att de flesta som bor här är singlar eller par utan barn. Poolområdet är inte heller speciellt barnvänligt, utan det är främst tänkt att man ska simma där.


Vi har en lägenhet som är på ca 65 kvm med två sovrum, två badrum och ett kök och vardagsrum som sitter ihop. Lägenheten ligger på 17:e våningen och har stora fönster, vilket gör att vi har en fantastisk utsikt.


Här sitter vi och äter på fina Joseph Frank-underlägg med New York-motiv. Bakom spegeln döljer sig vårt bombshelter, där vi ska ta skydd i fall det blir krig eller terroristattentat. Tills dess fungerar det ytterst bra som förråd.


Köket är inte optimalt, men det funkar bra. Trevligt med bardisk där folk kan sitta och hänga och smutta på en drink medan maten görs i ordning. Har hunnit med ett par middagsbjudningar här hemma. Bardisken fungerar också som en plats där vi lägger allt möjligt som vi inte vet var vi ska lägga, som t ex post, nycklar, kvitton etc. Försöker hålla den fri, men det är inte lätt. Utanför har vi tvättmaskin och torktumlare.




På ena väggen hänger en stor New York-tavla, vilket gör att vår minimala Tv ser ännu mindre ut än vad den kanske är...nej, förresten, den är minimal, men å andra sidan är ju vi inte kända för att äga stora TV-apparater. Denna har dock inte inbyggd VHS. Vi har avancerat till DVD. Kanske på tiden år 2007. Notera också att vi inte längre har en tjock-TV, utan en platt!


Här är vårt sovrum med en liten fransk balkong och vår lilla arbetshörna. Även om lägenheten inte är så stor så är den bra planerad och det finns stora garderober i båda sovrummen.




Det lyxiga här är att vi har ett badrum per sovrum. I det ena har vi både dusch och badkar, även om man inte blir direkt sugen på att bada när det är så här varmt och när man ändå har en pool, som man kan svalka sig i. I det andra badrummet, det sk gästbadrummet, finns en dusch.




Om/när ni kommer på besök får ni sova i gästrummet. Vi lovar dock att plocka bort våra tvättkorgar först.


Ja, så nu vet ni hur vi bor. Hoppas dock att ni ska komma hit och hälsa på oss så att ni får se det på riktigt.

Kram,
Anna och Johan

Oj, vad länge sedan det var vi skrev något på vår blogg. Här kommer en snabb uppdatering.

Rawa Island
För tre veckor sedan var vi på en malaysisk ö som heter Rawa Island - en fantastiskt vacker ö, där vi inte kunde göra något annat än sola, bada, läsa och snorkla. Sanden var kritvit och len, vattnet turkost och när man snorklade var det som om man simmade i ett akvarium. Ett litet paradis.







I närheten ligger ön Tenga, där man spelade in Expedition Robinson under ett par säsonger. Till Rawa kom de utröstade för att vila upp sig och vänta på att tävlingen skulle ta slut. Svt hade lämnat spår efter sig i form av mappar med Svt-loggan på. På ön fanns också en blind massör och han berättade om de fester som varit när Robinson-Robban och de andra intagit ön. Då var det nog inte lika lugnt och skönt som när vi var där.

Hungry Ghost Month
Nej, se det spökar, nej se det spökar det var väl roligt, hurra!

Det spökar i den kinesiska kulturen, och detta har pågått i flera tusen år. Konfucius sade redan på sin tid att "man skall respektera spöken och gudar, men hålla sig på avstånd från dem".

De "hungriga spökenas månad" har precis avslutats här i Singapore, och det tackar de flesta Taoister och Buddhister för. Som ni hör av namnet är detta ingen månad man ser fram emot, varken som invånare eller som näringsidkare. Detta är dessutom etter värre då det kinesiska året i år har två "sjunde-månader" ("Hungry Ghost festival"), vilket givetvis förstärker det spöklika. Detta är tiden då grindarna till helvetet öppnas och de döda vandrar omkring bland människorna. De levande människorna måste då försöka behaga spökena och det gör man genom att offra mat, brinnande papper och dylikt som dessa väsen sedan kan använda i de dödas rike. Av förståeliga skäl görs inga kapitalvaruinköp under denna tid, men flyttar inte, byter inte bil eller tvättmaskin och bröllop är som ni förstår helt otänkbart. Även badstränder och turistområden undviks av kineserna.



För europeer i Singapore är det givetvis bra då exempelvis möbelbutiker har rea och det är väldigt gott om plats bland hyllorna, men för möbelhandlaren är detta givetvis ingen höjdare. Från mitt fönster kunde jag se en stor majbrasa där det brändes papper och annat, och det känns ju förstås lite märkligt. Min gode vän (svensk) som också jobbar här hade häromdagen problem med sin personal. Plötsligt stod 5 personer och försökte trösta en av de anställda. Som ansvarig gick han givetvis fram och undrade vad som hänt, och befarade en hjärtinfarkt eller liknande. Det visade sig dock bara att en av de anställda hade sett ett spöke eller något andligt väsen, och blev givetvis så chockad. De andra anställda verkade inte se något konstigt i situationen, utan tröstade ordentligt. Som svensk baxnar man, och jag berättade det för mina medarbetar på banken. Nordborna fnissade lite grann och himlade med ögonen, medan kineserna tittade storögt, undrade vart fabriken låg, och berättade sedan att två av de lokala bankerna längre upp på gatan hade haft liknande händelser. Då började jag himla med ögonen och sedan tänkte vi inte mer på det. Två dagar senare kom en av bankdamerna i andra delen av lokalen fram till mig (observera att jag aldrig pratat med henne tidigare) och undrade om det var sant att min kompis sett ett spöke, och i sådana fall om jag visste vilken färg det var på det. Jag lovade att återkomma med denna information?



/johan

Var hårmodell förra veckan på L'Oréal. De övade på att blondera mörkt hår. Tanken var att jag åtminstone skulle få tillbaka min normala hårfärg (som typ är råttfärgat) eller ännu bättre, att jag skulle förvandlas från nästan svarthårig till sommarblond. Det var deras förhoppning och jag tyckte att det lät som en bra deal. Insåg nämligen härom veckan att jag måste färga mitt hår typ var fjärde vecka för att hålla det mörkt. Dels bleker solen det och dels växer håret betydligt snabbare här än hemma i Sverige. Har också förstått att det är lika med självmord att gå till frisören här och försöka göra slingor eller blondera sig. Dessutom kostar det en förmögenhet. Men nu tänkte jag att stjärnfrisörer och stylister från L'Oréal nog inte skulle misslyckas katastrofalt, även om det här ju i och för sig rörde sig om en utbildning. Efter fem timmars slit lyckades de till slut få mitt hår ljusare. Men blond skulle jag inte kalla mig. Snarare har mitt hår blivit ljusbrunt med en ton av orange. Johan har börjat kalla mig Pippi, vilket kanske tyder på att håret är mer rött än brunt...

/Anna

En av mina kollegor upplyste mig om att vi hade ett litet problem med en kund. Kunden är ifärd med att skaffa Internetbank, men när de skulle kvittera till sig säkerhetsdosan uppstod ett problem: Fel siffror, och inte bara det; riktigt dåliga siffror?
 
I mitt jobb är jag ganska luttrad när det gäller problem. De dyker upp hela tiden, och problem är till för att lösas. Jag har dock aldrig stått inför ett liknande problem inom bankvärlden, och min kollega med kinesiskt ursprung undrade om han kunde ta över problemet och reda ut det, med motiveringen "du forstår inte detta". Denna asiatiska kollega är en s.k "Norden-wannabe", dvs han är intresserad av nordisk design, bilar, mat etc och påpekar ofta att han under lång tid jobbat med nordiska företag, och att den svenska sommaren är fantastisk etc. När han tog över ärendet var det uppenbarligen av två anledningar, dels att jag som sagt inte skulle forstå, och dels för att inte behöva   "skämmas" över att jag tyckte att deras kultur är en aning felfokuserad för att uttrycka mig snällt. Jag tänkte nu kortfattat reda ut sifferproblematiken och varför de är så skrockfulla.
 
Grunden till problemet är att nar man uttalar siffror i allmänhet så betyder dessa ljud även andra ord, och eftersom kinesiskans alla språkgrupper inte använder sig av några bestämda eller obestämda artiklar, så kan det ibland låta som man säger en mening samtidigt som man säger ett nummer. Således är det inte numret som ger otur eller tur, utan själva ordet (ljudet) som betyder det ena eller andra. Några exempel:
 
1= förening, tillsammans (positivt)
2= lätt, smidigt + att uttrycket "goda ting kommer två och två" (positivt)
6=bekvämt och friktionsfritt (mestadels positivt, beror på region)
7=samhörighet (positivt)
8=lycka, tur och rikedom (positivt)
9=långlivad (positivt)
 
4=död (negativt)
5=inte (negativt)
 
För att röra till det hela en aning så är inte dessa ljud lika i alla delar av Asien, och självfallet kan siffran 6 darför både vara negativ och positiv. Graden av tur kan också påverkas av vilken månad i den kinesiska kalendern man är född och andra komplicerade kulturella skäl som vi västerlänningar inte skall grubbla för mycket över. Nu till några kombinationer. 4 och 5 är som sagt negativa, men kan vändas till positiva om de står tillsammans, som exempelvis 54 (inte död). I många byggnader i främst Hong Kong så har man utlämnat våning 4, så hissen åker följaktligen från våning 3 till våning 5. Talet 666 kanner vi i västvarlden till som satans nummer, men här är det bland det mest lyckosamma som finns, forutom givetvis 888 (lycka x 3) och betyder ungefär "allt går smärtfritt". 59 däremot är ett riktigt skräpnummer vilket betyder ungefär "inte långlivad".
 
Problemet som banken nu stod inför var att alla de kommande numren på säkerhetslösningarna hade en femma på fel ställe, och nu måste min kollega söka dispens för att få hoppa över en massa nummer för att ge kunden ett bättre. När det blev dags att öppna ett nytt bankkonto i Hong Kong-dollar blev det däremot lättare. Då blir det nämligen en 8:a automatiskt for just detta valutaslag, och alla är nöjda, utom möjligtvis jag som bara står och gapar. I denna del av världen (dock ej så mycket i Singapore) så pågar en stor kommers med dessa nummer, och det finns de som betalar stora summor för rätt körkortsnummer, passnummer, lagenhetsnummer etc.
 
Jag kom nu att tänka på att slutet på mitt svenska telefonnummer är följande: 58 08 88. Inte konstigt att jag haft sadan tur sedan jag skaffade det numret, och när jag upplyser min kollega detta faktum säger han följande: Se till att ha kvar numret och sälj det dyrt i Sverige till någon kines. Vem sa att lycka inte kunde köpas för pengar? Mitt nuvarande mobilnummer slutar dock pa 557? 17-också!!!

/Johan

Glass är verkligen behövligt i värmen. Ganska dyrt dock att köpa glass på till exempel Ben & Jerry eller Häagen-dazs. Billigt är det dock om man köper av någon av de män som står på trottoarerna och säljer glass. För en Singdollar (knappt 5 SEK) kan man få en äkta (?) sandwich eller en glassbit mellan två rån. Mmmm....

Nu har vi äntligen flyttat in i vår lägenhet. Ska bara köpa möbler, packa upp kartongerna och komma i ordning, så ska det bli lite mer fart på den här bloggen sen. Jag lovar!