Leo liten börjar bli stor
Redan resvan
Kittlig
Busfrö
Sommargrabb
Träning inför Beach 2009
Så söt
Kryper nästan
Måste relaxa lite
(Kh)mer resande i regionen
En resa till Kambodjas djungler är ju minst sagt exotiskt, och känns som en väldigt jobbig och obekväm resa att göra. Från Singapore är det dock på behagligt avstånd, knappa 2 timmars flyg. Dessutom är ankomsten väldigt smidig då flygplatsen i Siem Reap inte är större än en svensk inrikesflygplats likt den i Karlstad och hotellet står på plats och hämtar. Lite historia kan dock vara vettigt som bakgrund innan man besöker Kambodja:
Från 800-talet till 1200-talet blomstrade den s.k Khmer-civilisationen, och ett bra bevis på rikets storhet är ruinstaden Angkor i anslutning till Siem Reap. Efter en invasion från Thailand och flera århundraden av förfall blev Kambodja 1863 ett franskt protektorat som en del av det Franska Indokina. Japanerna ockuperade landet under andra världskriget, men 1953 deklarerades landet självständigt. De kommunistiska Röda khmererna, ledda av Pol Pot, intog huvudstaden Phnom Penh 1975 och började sitt blodiga styre av landet som gick ut på att med tvång och våld omdana landet till ett jordbrukssamhälle. Det finns varierande uppgifter om hur många människor som dödades av Röda khmererna. Uppgifterna varierar mest beroende på om man inkluderar de höga dödstalen från svält eller inte. Dödstalen varierar mellan 1,7 miljoner till 3 miljoner.
Med denna bakgrund kan man förstå att befolkningen inte haft det lätt. Landet har givetvis också halkat efter i utvecklingen, men enligt lokalbefolkningen kan skönjas en viss optimism då turismintäkterna stadigt har ökad och landet blivit allt populärare. Det som nu sätter käppar i hjulen är en hög grad av korruption samt att finanskrisen lett till minskat resande, vilket direkt slår mot hotell och restauranger. Människorna är dock av den vänligaste sort vi mött under våra resor i Asien, och ett besök i Kambodja är verkligen en rekommenderad upplevelse.
Angkor Wat – Tempelstaden
Det finns omkring 72 större tempelruiner och upptill ett tusen mindre lämningar i detta djungelområde som är 24 kilometer från öst till väst och 8 kilometer från norr till söder. Tyvärr är det bara byggnaderna i sten som bevarats till eftervärlden eftersom de i trä ruttnat bort. Det är tre tempel som utmärker sig utöver det andra, och där är Angkor Wat den mest bevarade och sevärda juvelen. Varför templen lämnades vet man inte riktigt, men krig mot Thailändarna är den troligaste anledningen.
Angkor Wat föreställer det hinduistiska universumet och de centrala tornen representerar det heliga berget Meru, och de yttre murarna bergen som omger världen och vallgraven oceanerna därbortom. Runt tempelområdet finns stora dammar och rester av ett kanalsystem vilket var grunden för rikets makt då det möjliggjorde fler och bättre risskördar. Allt är byggt för hand och den hjälp man fick när det gällde att frakta stenblocken kom från elefanter, annars var det sparsmakat med hjälpmedel. Restaureringsarbeten pågår hela tiden, och här är det många nationer som donerar pengar och erbjuder andra former av resurser, vilket är glädjande för eftervärlden. För att kunna rädda vissa tempel har det varit nödvändigt att ta isär dem sten för sten och bygga upp dem på stabilare grund. Angkor är föremål för massiv turism med upp till en miljon besökare om året, vilket försvårar restaureringsarbetet.
Två andra tempel som vi besökte var Bayon och Ta Prohm. Bayon måste ha varit ett fantastiskt ställe på sin tid, och kan fortfarande stoltsera med sina mystiska ansikten riktade åt fyra olika håll i vaktande/vakande syfte. Dock så är väldigt lite bevarat runt dessa ansikten, och när man sett de andra templen så blir man mindre imponerad av detta verk.
Ta Prohm är en riktig höjdare, inte så mycket för templet, utan mest för dess vegetation i komplett symbios med templet. En mycket speciell trädart kan växa ovanpå stenen vilket kan ses på bilderna, och har sedan anpassat sig efter templet då det övergavs. Detta är så läckert, vackert och trolskt att det varit kuliss åt Hollywoodfilmen Tomb Raider med Angelina Jolie i huvudrollen. Man gör nu allt för att hålla träden vid liv, då vissa delar av ruinerna inte står kvar utan stöd från träden.
Leo var väldigt imponerad av Ta Prohm, men lyckades skickligt nog sova igenom hela Angkor Wat. Men nåja, han kan ju säga att han varit där i alla fall…
Hotellet (FCC) var ett väldigt mysigt boutique-hotell med utsökt mat och lugn miljö med en liten saltvattenpool, vilket passade oss. Att hotellpersonalen gjorde allt för att få bära runt på Leo under våra måltider hade vi förstås inget emot. Förutom att titta på tempel i Angkor så besökte vi även ett barnhem och en hantverkskola.
Från 800-talet till 1200-talet blomstrade den s.k Khmer-civilisationen, och ett bra bevis på rikets storhet är ruinstaden Angkor i anslutning till Siem Reap. Efter en invasion från Thailand och flera århundraden av förfall blev Kambodja 1863 ett franskt protektorat som en del av det Franska Indokina. Japanerna ockuperade landet under andra världskriget, men 1953 deklarerades landet självständigt. De kommunistiska Röda khmererna, ledda av Pol Pot, intog huvudstaden Phnom Penh 1975 och började sitt blodiga styre av landet som gick ut på att med tvång och våld omdana landet till ett jordbrukssamhälle. Det finns varierande uppgifter om hur många människor som dödades av Röda khmererna. Uppgifterna varierar mest beroende på om man inkluderar de höga dödstalen från svält eller inte. Dödstalen varierar mellan 1,7 miljoner till 3 miljoner.
Med denna bakgrund kan man förstå att befolkningen inte haft det lätt. Landet har givetvis också halkat efter i utvecklingen, men enligt lokalbefolkningen kan skönjas en viss optimism då turismintäkterna stadigt har ökad och landet blivit allt populärare. Det som nu sätter käppar i hjulen är en hög grad av korruption samt att finanskrisen lett till minskat resande, vilket direkt slår mot hotell och restauranger. Människorna är dock av den vänligaste sort vi mött under våra resor i Asien, och ett besök i Kambodja är verkligen en rekommenderad upplevelse.
Angkor Wat – Tempelstaden
Det finns omkring 72 större tempelruiner och upptill ett tusen mindre lämningar i detta djungelområde som är 24 kilometer från öst till väst och 8 kilometer från norr till söder. Tyvärr är det bara byggnaderna i sten som bevarats till eftervärlden eftersom de i trä ruttnat bort. Det är tre tempel som utmärker sig utöver det andra, och där är Angkor Wat den mest bevarade och sevärda juvelen. Varför templen lämnades vet man inte riktigt, men krig mot Thailändarna är den troligaste anledningen.
Angkor Wat föreställer det hinduistiska universumet och de centrala tornen representerar det heliga berget Meru, och de yttre murarna bergen som omger världen och vallgraven oceanerna därbortom. Runt tempelområdet finns stora dammar och rester av ett kanalsystem vilket var grunden för rikets makt då det möjliggjorde fler och bättre risskördar. Allt är byggt för hand och den hjälp man fick när det gällde att frakta stenblocken kom från elefanter, annars var det sparsmakat med hjälpmedel. Restaureringsarbeten pågår hela tiden, och här är det många nationer som donerar pengar och erbjuder andra former av resurser, vilket är glädjande för eftervärlden. För att kunna rädda vissa tempel har det varit nödvändigt att ta isär dem sten för sten och bygga upp dem på stabilare grund. Angkor är föremål för massiv turism med upp till en miljon besökare om året, vilket försvårar restaureringsarbetet.
Två andra tempel som vi besökte var Bayon och Ta Prohm. Bayon måste ha varit ett fantastiskt ställe på sin tid, och kan fortfarande stoltsera med sina mystiska ansikten riktade åt fyra olika håll i vaktande/vakande syfte. Dock så är väldigt lite bevarat runt dessa ansikten, och när man sett de andra templen så blir man mindre imponerad av detta verk.
Ta Prohm är en riktig höjdare, inte så mycket för templet, utan mest för dess vegetation i komplett symbios med templet. En mycket speciell trädart kan växa ovanpå stenen vilket kan ses på bilderna, och har sedan anpassat sig efter templet då det övergavs. Detta är så läckert, vackert och trolskt att det varit kuliss åt Hollywoodfilmen Tomb Raider med Angelina Jolie i huvudrollen. Man gör nu allt för att hålla träden vid liv, då vissa delar av ruinerna inte står kvar utan stöd från träden.
Leo var väldigt imponerad av Ta Prohm, men lyckades skickligt nog sova igenom hela Angkor Wat. Men nåja, han kan ju säga att han varit där i alla fall…
Hotellet (FCC) var ett väldigt mysigt boutique-hotell med utsökt mat och lugn miljö med en liten saltvattenpool, vilket passade oss. Att hotellpersonalen gjorde allt för att få bära runt på Leo under våra måltider hade vi förstås inget emot. Förutom att titta på tempel i Angkor så besökte vi även ett barnhem och en hantverkskola.
